När man pratar om programmering brukar man säga att Ada Lovelace är historiens första programmerare. Hon arbetade tillsammans med matematikern Charles Babbage och på hans mekaniska dator även kallad analytiska maskinen. Lovelace förstod att man kunde använda mer generella uppgifter genom att tolka maskinens siffror som något mer än enbart tal.
Efter Lovelaces och Babbages tid stod utvecklingen med data och programmering stilla och först på 1950 talet började man fundera på hur man kunde arbeta vidare och utveckla programmeringen. Målet var att kunna börja uttrycka med engelska ord vad datorn skulle göra. Grace Hopper var en av individerna som ville driva utvecklingen framåt och presenterade ett program kallat kompliatorn. Programmet kunde översätta ett program skrivet med engelska ord till kod. Här efter dök det upp fler och fler programmeringsspråk men inget av dem stod sig speciellt länge på marknaden.
Även fast fler och fler hushåll fick tillgång till datorer ökade inte utvecklingen på nya programspråk utan vi får hoppa till 1990-talet. Då introducerades Python, JavaScript och JAVA som än idag är några av världens populäraste språk. Det är fortfarande dessa program man lär sig att programmera i.
Webbutvecklingen som skett är en digital revolution och återfinns i alla områden för produktion av varor men även tjänster. Vad utvecklingen kommer få för effekt har vi än idag fullt ut inte kunnat märka. Men vill man vara en del av den utvecklingen finns de många möjligheter att lära sig ett programmeringsspråk, både på skola och via gratis kurser online.
Utvecklingen fortsätter i en rasande takt och idag kan en produkt bli gammal på bara några månader men blir då ersatt av en ny och så fortsätter det.
